Till fadderbarn och gudbarn och bonusbarn denna månad kan alla som någorlunda hanterar en rundsticka kanske få till den rosa koftan som den lilla flickan här till vänster har på sig. Jag sitter här igen tidigt om morgonen med vintermörkret omkring mig och kunde inte sova längre. Ute är det ännu rätt mycket snö och nästa vecka siktar vi då på Botnia Vasa loppet. Däremellan MI kurser som vanligt. Så här tidigt om morgonen är det lätt hänt att tankarna vandrar väldeliga sträckor: Jag kommer ihåg mig själv som tolvåring, hur jag flyttade till Helsingrors för att jobba där och hur jag sedan kom tillbaka hit. Vardagens svårigheter blandade med roliga stunder. Man borde öva på att bli bättre på att glömma tråkigheterna och istället se framåt. Mitt i natten kan man känna sig ensam och sätta igång och börja fråga sig: Men hur kunde det bli så? Varför är jag nu ändå här på nästan samma ställe jag började. Har inget förändrats? Som tjugoåring trodde jag nästan varje dag att det skulle vara bara så lätt att förändra mig och världen, så mycket skulle vi bara hinna se, uppleva och förbättra. Kanske har en del saker blivit bra, bättre. Jo, det har de nog. Men så finns de då där ändå: De där stora sakerna som vi så gärna så gärna skulle vilja få ändrade innnan det är för sent: Som den säkra cykelvägen / breddade vägkanten för cyklister till hembyn Tuckor. Alternativt asfalt på vägen till grannbyn Bertby för att barn eller äldre personer i någon av de byarna ska kunna motionera säkert om kvällarna, gå på kurs i byagårdarna eller i bönehuset eller i UF-lokalen. Att vi skulle kunna fara säkert och trampa lungt med cykeln till butiken utan att hela tiden tvingas lyssna bakåt efter nästa långtradare med stockar. Nästan blåsa i diket när den dundrar förbi. Yrkesvana chaufförer. Så klart de ser varje liten tant och lill-tös i vägkanten. Men de som bygger vägar skulle ändå kunna hjälpa till och göra livet lättare både för oss i vägkanten och de i chaufförshytten. Man kunde tänka sig fler paralella skogsvägar som kunde bli alternativa cykelvägar också. Men någon aktiv lokalpolitiker borde verkligen kunna gripa tag i detta nu. Inte bara försöka skoja bort det, eller börja byakampa bara för att byakampa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar