...och stolar. Jag tror något av bilringen kring midjan faktiskt minskade i omfång, denna dag. Vandrade ca 7 kilometer till Bertby Ungdomsföreningshus och en utställning där av gamla fotografier där besökarna kunde försöka minnas vilka personerna på fotografierna var, eller bara gå runt och se på vilken sorts kläder folk i Vörå använde på 1900-talet. När jag väl kunde sjunka ned på denna stol var jag ändå rätt så trött, med gårdagens minne av Rejpeltvandringen kvar i benen. Längs
Lålax-Bertbyvägen var det varierande känslor: I Lålax vackra gårdar och hus, inga parkbänkar, men två platser med vilostenar som man lätt kunde sätta sig på, eftersom det inte var något vattenfyllt dike framför. På väg mot Bertby vackert gula rypsfält och väldiga potatisland men utan några ställen alls, där man kan vila, bara att traska på. Jag fick skjuts av vänlig bekant fritidsledare den sista halvkilometern. Trodde jag inte skulle hinna fram innan utställningen stängde och vågade sticka upp liftartummen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar