Tulpanerna slog ut

Det är svårt att förstå varför en som har det här invid sin dörr, varje år reser ifrån färgprakten. Det är svårt förstås att med tulpaner veta så noga. De har ingen kurskalender där de skulle på förhand meddela att kursen i cinnoberröd färgprakt börjar just 12 Maj 2018. Man får smyga på dem, vänta och kolla in läget. De andra knopparna verkar bli gula, men de tar tydligen en dag till på sig nu. Tajmar in morsdagen.

De här skulle man faktiskt kunna tänka sig att hamsta oljefärg för. Om bara några dagar är det några andra som ska dansa flamenco i trädgården. I Holland har de stora fält av tulpaner har jag förstått. Men hinner man verkligen fatta det med så många på en gång? Tre stycken röda tulpanblommor vid trappan. Är det inte precis minimalismen i det som gör det? Att de är så efterlängtade, perfekta och få. Lite som vi finlandssvenskar.

Nå det är väl ändå att ta i, kanske att vi blir fler än tre, ändå.

Måste testa några olika bildkompositioner. Tre tulpaner som blommar kanske två dagar om året. Det är inte snapshot det handlar om, lite mer planering ska det till.

Mamma gillar malvor, de är perenner och blommar i olika ljusröda nyanser och vitt. De är ok de med. Perenner är bra, man behöver inte varje år gräva och plantera och så  i rabatterna. De flesta perennerna har mormor faktiskt planterat eller sått. Det är konstigt att tänka sig, att de kommer igen varje år.

Undrar om vi har någonstans blommor som gammelmormor sått eller planterat. Hon hette också Maria, gammelmormor. Jåfs innan hon gifte sig med Wilhelm Sigfrids. Jag tror inte hon hade några fler namn. Hon såg i min barndom ut som hennes dotter när jag var i tjugoårsåldern, de åldrades på samma sätt och var mycket lika varandra till utseendet.

De hade humor båda två, var ganska pigga gummor med blå, skojfriska ögon. Lite runda om magen och vitt hår, båda använde ofta ljusblå klänningar och förkläden med blomsterslingor som de själva broderat.

Gammelmormor fick tre barn, men mormor bara en enda dotter. Den här tulpanen har en pistill med tre uddar där i mitten emot det brunsvarta fältet med gula kanter.

Vad kan man ännu säga om en så röd tulpan? Det finns konstnärer som försökt förut, ge sig på den där intensivt röda färgen med målarpenslar. Det är inte en enda färgton, det är skuggor och vita högdagrar där med.

Jag är glad jag hann se dem slå ut, nu finns chansen att jag i november kanske kan köpa färgtuben och har tid och ork att måla. Så många andra saker folk vill man ska syssla med.

Skattedeklaration till exempel. Tusen och en tips om internetsajter man kan besöka. Ziljoner goda projekt i tillvaron som ständigt skall gå före det långsamma arbetet med penslar och färg, så många som skulle promenera förbi och kommentera: Men det där blir du väl inte rik på?

Spanska ordboken här intill på bordet har en dansös på pärmen med just de färgerna i kjolen, blusen och i något smycke hon har i håret.

Spåna vidare, spana vidare i sommarkvällen. Det är säkert fler vårtecken och blommor på gång i olika rabatter och trädgårdar här nu, alla med anknytning till någons mormor eller farmor.

En till bild blir det, sedan ska jag skriva om mina plättar med blåbär.

Där kom den tredje tulpanen med på bild också. Bara så bra jag såg dem, innan solen vandrade vidare kring huset och kvälls skuggan tar bort något av den häftiga röda färgen.

Jag vet inte varför, men nu börjar tankana igen bara kretsa kring middagsmat. Kanske blir man hungrig av att se så länge på så röda blommor?

Majveckorna är så korta, men visst är det ändå värt besväret, att man skottar snö i januari och håller på, bara för att man vet att de tre tulpanerna kommer igen.