Försökte idag komma vidare med städningen i sommarstugorna. På eftermiddagen seglade sådana här moln upp. Så det blev inget solbada eftersom molnen sedan tätnade. Men förmiddagen var vacker med klarblå himmel och äppelträden började blomma. Nere på jorden började jag känna mig lite som stackars prinsessan Askungen, jämt så får hon städa, slita gno...Gröna Campingstugan ser supermysig ut från utsidan med de nya lönnlöven runt och den mörkare granskogen bakom. Men i ett litet hus med vedeldning: Damm och aska som flyger omkring. När man försöker torka golvet med fuktig trasa, det blir bara en grå hinna som torkar över golvet. Insikten att jag är tvungen att bära vatten och tallsåpa golvet flera varv innan det börjar ens likna något som kan kallas "sommarfräscht". Nå, det är en dag i morgon också. Tvåtiden försökte vi ännu orka en liten bit till, en liten tid bara. Blomkålsplantorna i jorden bredvid trädgårdsboden. De såg mycket små ut i den torra lerjorden. Får se hur det går, vill solbada ha varmt och klart väder, men för att fröna i jorden nu ska gro, behövs det regn. Vilket brukar vad som vanligen händer i början av juni. De här molnen har ännu inte visat sig vara regnmoln åtminstone. Det är sådär kvällsdis nu igen.
Så torr är lerjorden just nu. Svårt att förstå nästan att för bara några månader sedan var åkern snötäckt och det verkade "evigheter" innan systersonen skulle få byta snöscootern till såningsmaskin.
Men titta bara vad "han och papp" fixat!
De är guld värda, önskar jag hade mycket av den sorten. Kungar på gården. VIKINGS! Eller Konungar! Jag som kvinna blir väl då "kona som ska dona" paket och presenter till de tre konungarna. Har det bakom örat, som sagt.
Lillebror drar också sitt strå till stacken. Rökelse och myrra, vet inte riktigt i vilken loppis jag nu ska komma över det. Undrar varför den där krubbe berättelsen verkar mysko. För att vi ska ha något att fundera över, säkert, bara.
En zen-sten i åkern. Om jag bodde i Japan skulle jag väl knata runt i skojiga träskor och vita sockor i te huset och dra rispapperdörrar fram och tillbaka så vinden inte kan blåsa in dammet över tataimimattorna. Men nu är Gröna Campingstugan inte riktigt helt byggd som en Japansk tesalong, bara lite med inspiration av en sådan. Den har en terass utan sidoräcke så man kan sitta på kanten av terassen och dingla med benen. Men i övrigt försökte jag planera den för vinter i Finland.
Vedeldning alltså. Tallsåpa. Några dagar till.
I Haikuform: Vinter adjö, välkommen vår. Äppelblom.
Vikingarna skulle säkert varit lika kortfattade.
Förmiddagen med äppelblommorna på väg att slå ut. Vi har inget körsbärsträd, men eken håller också på att få löv och lönnen strax intill är vackert ljusgrön med nästan helt utvecklade blad.
Jag hann faktiskt med flera andhämtingspauser i en trädgårds stol på förmiddagen. Satt bara där och gapade av förundran över hur vackert det kan vara på våren och hur snabbt det går för blommorna att bli äppelkartar sedan.
Jag vill visa de här bildenra för våren i Vörå är bara så tjusig och jag förstår inte riktigt de som inte "tajmar" den.
Visst, våren är också en massa män som ska runt med traktorer på vägarna. Vi är inte i stan.
Det är dofter och lukter om vartannat.
Det är som konst. Precis sådana här moln kommer aldrig igen. Bara en vanligt isdag i Maj 2018. Nästan likadana moln kanske, meteologerna kanske har mängder av molnbilden och kan spå väder om sådana här. De ser ut som vita vågori ett hav.
För över tusen år sedan seglade vikingarna här över "Viken".
Den var då inte en leråker. I vattnet över havsbottnen simmade fiskar. Kanske är det en lax där uppe bland molnen?
Här tätnar molnen till. Nu liknar de en nyplöjd åker. En himlaåker över himlajorden.
Änglamarken den gröna.
"Kalla den himlajorden om du vill", var en av mina favorit visor som vi ofta sjöng i skolan. Men nu har jag glömt vem som skrev lyrikraderna och musiken.
Får väl ta och googla det...
Evert Taube. Hur kunde jag glömma det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar