Idag var jag både i kyrkan och ute i det gröna paradis som vi har just nu, med äppelträd, kvinnor och män, fåglar som kvittrar i träden och försöker lovsjunga våren och hitta en partner och allt der där som händer i maj i naturen: Bygga bo, lägga ägg, ruva, få fågelungar, stressa med att försöka samla mat till dem, akta sig så inte göken flyttar in. Allt som ingår i ett fågelpars liv varje år innan de juvenila ungarna blir flygfärdiga och trillar ur boet eller fattar det där med att flaxa med vingarna omedelbums. I det gröna paradis som Vörå för några dagar förvandlats till, trippade en vitsvanshjort över vägen medan jag hade fullt upp med att fota ett fält med maskrosor. Hann se den vita svansen och den bruna bakdelen innan jag fattat vad jag missat.
Alla de gula blommorna mot den klarblå himmeln gjorde att jag började höra "Du gamla du fria, du fjällhöga nord" tona in . Måste vara min barndom i Norrbotten nu igen som ställer till det. För fick inte alls just då någon nationalistisk blåvit tanke på att hur det ska gå för Lejonen i nästa landslagskamp i ishockey. Borde man välja sida? Kan man ha två? Två språk, två utav något mer? Två döttrar till exempel?
Varifrån kommer barn, mamma? Hush unge, vi är i kyrkan.
Naturligtvis är vi i kyrkan för att det är Söndag och högmässa med de blivande konfirmanderna. Det är roligt att sjunga psalmer. Det är roligt att klä sig aningens liberalt. En del kvinnor har till exempel i den lutherska kyrkan väldigt mycket "bling-bling" på sig: Det är silver på blusen, guldarmband och örhängen. Vigselringar och italienska solglasögon med guld på skalmarna.
Jag tvekar alltid där när det gäller klädkod i lutherska kyrkan: Hur mycket är lagom om man vill me och sjunga lite psalmer? Äkta guld eller "look-like gold" smycken fastän det skulle vara bara påskäggsringar. Luther tyckte katolska kyrkan brassade på lite för mycket med att styla med sin rikedom av just guldiga dekorationer. Har jag för mig. Vörå kyrkan är så där mitt-emellan. Församlingen är luthersk, men predikstolen full med guldfärgade solar och änglar med guldvingar.
Där är det ok med lite guld tycker jag. Samtidigt som jag kan gilla också ett modernare kyrkorum med vita väggar och en enda abstrakt väv framme vid talarstolen.
I en modern församling 2018, vad får man säga vid ett altare? Tänk om någon skulle säga "livmoder" plötsligt, där mellan bönerna? Fadern, sonen och den helige ande. Det var vad texterna idag handlade om. Men var, när och hur kommer den biten med kvinnor, flickor och mammor in? Som EOS redaktör studerade jag samtidigt lite journalistik och det var tre av de fem de frågorna vi lärde oss att en duktig journalist ska fråga sin intervjuperson. Varför? och Vart? var om jag minns rätt de andra två.
En stilla undring bara, mitt i naturmystiken och religonen. Jag tror jag fattar: Det är några högmässor kvar till konfirmationen och vi ska inte gå händelserna i förväg. Ett äpple har frön och någon planterar det och sedan börjar det gro och blir ett träd och så vandrar Adam in och upptäcker att där är Eva vid trädet och håller på att skala och dela äpplet och skall till att äta upp några bitar. Vem skapade fruktskalaren? Någon påhittig smed vid Kimo Bruk kanske? Vem skapade honom då? Hur kom han ur mammas magan? Hur kom han in dit?
Livet är som sagt fullt av mysterier. Varje dag ända tills vi fyller 98 år, om vi får leva så länge.
Var glad för att vi har fint väder. Snart är det sommarlov, testa med att säga "Hej" till en tjej. Kanske är hon helt ok, hyfsad och ler stillsamt och milt tillbaka. Kanske pratar hon också svenska och säger "Hej" och ni kan vara lite vänner ett tag. Innan en tjej till dyker upp och säger "Moi, olen Anna-Minna. Kuka hän on?"
Som sagt i kyrkan i jeanskjol och svart blus idag med gotiskt typsnitt i silver på magan. Kukkamekkon med Marimekko mönster hade någon annan på sig.
Flower power och pannband. Det är faktiskt 2018 och ska bli intressant se vad sorts skor flickorna har på sig när de komfirmeras i år. Ja, jag vet. Det är inte en catwalk i Paris. Det är en konfirmationsdag i Vörå med soligt väder vi väntar på. Babyn kan komma några kapitel längre fram i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar