Den här lilla paprikaplantan kan kanske inte kallas någon verklig milstolpe. Men ändå på ett sätt så känns den i vardagen som något som riktar tankarna framåt, emot våren och sommaren. Igår var det fortfarande snö och is på marken, men ljummare i luften, runt noll-strecket. Men så plötsligt så börjar det blåsa. Jag vet inte ännu vad för väder vi får till eftermiddagen, men jag hoppas det blir sådant att man kan ta sig till kvällskurserna. De skapar på något sätt en rutin i veckan. Det att man vet det finns en grupp människor och vi ska tillsammans igen försöka lära oss något nytt, hur litet det än kan kännas att man gör framsteg just den kvällen. Kanske att längre fram så faller då pusselbitarna bättre på plats. Jag vet jag borde inte oroa mig tidigt om morgonen, men just nu är det igen bilfärderna och snödrivorna som jag tycker verkar kämpiga. Bara vägar och ljusa kvällar. De kommer varje år, jag vet. Då packar jag in plantorna i bilen och kan föra dem till växthuset. Då blir det också sommarstäda stugan. Livet kan kännas så krångligt ibland, med alla förändringar. Men varje år brukar gröngräset ändå återkomma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar