Måndag med många projekt

Tidig måndag morgon: På väg och plocka äpplen: En stockbil börjar pressa på och ska förbi mig trots att det är gula streck vid mittlinjen. Vad tar det åt folk? Mera tokigheter i trafiken på hemvägen: Igen en sån där transport med skylten "LEVEÄ". Jo, visst var den bred, några baracker skulle iväg någonstans. Jag vet vad LEVEÄ betyder. Men kör bara finskspråkiga bilister omkring i det här landet? Finns det ingen som kan på något sätt göra ett trafikmärke som skulle betyda samma sak, eller sätta ordet åtminstone på engelska. Igår på smala skogsvägen: En EU finansierad megatroniskt stor och lång mackapär på släp efter en traktor med dubbla hjul, mannen på väg för att sprida grispiss över åkrarna. Innehållet i den likaså EU finansierade flera meter breda cementbrunnen, vad kallas det? Tänker inte vara prudentlig här och kalla det gödsel. Måste verkligen ge känslan "I am the king of the road" det där. Att någon skaffar för EU stödet en sådan blåmålad minst fem meter lång grispissspridare.

Jag gillar inte att möta dem, de där överdimensinerade fordonen med rätt så hänsynslösa förare. Helt enkelt för att de inte verkar bry sig om de pressar nån liten kärring i diket då hon kör för långsamt i en liten bil.

Mer måndagskänslor: Regndropparna eller morgondaggen över äppelträden som de tårar jag inte får fram. Istället visade jag faktiskt långfingret till långtradarchauffören och det tyckte han antagligen var mycket lustigt. Hm...Thelma & Louse, har ni sett filmen? Långtradarchaffisen som räcker ut tungan medan han kör om de två kvinnorna i bilen...

Mera kristligt sinnade och vänliga tankar då? Denna Måndag som inte är en Söndag i kyrkan. Med mens, snacka om Jesu blod och håll fam en gyllene bägare. En stor gren har brutits loss av äppelträdet, såg jag när jag väl kom vägen fram. Kvinnan inledde mannen i frestelse under sådana här äppelträd. Det vet väl alla. Eva. Inte Adam startade det hela. Med barnskrik och blöjor.

Snälla någon kvinnopräst, hör min bön och skriv en predikotext om livmodern snart. Moder Liv, livgiverskan. Döp en dotter till Liv. Låt henne leva och bli en schlagersångerska i Norge. Liv Ullman, är hon inte därifrån?

Min sorg blandad med ilskan. Min saknad, alla mina minnen, min farmor där vid äppelträdet. Nå nu kommer tårarna...

Jag skriver mer i morgon. Det var också en härlig inspirerad måndagmorgon där i solskenet med det vackra solljuset mellan grenarna. Men så mycket jobb kvar. Jag sover på det och sedan har jag hela veckan, hela nästa månad på mig. Jag kan jobba flera dagar ännu.

Salsakväll

Vissa förändringar gör till en början ont. Man känner sig som kastad tillbaka till ruta ett med saknaden svidande någonstans i maggropen.

Det tar tid att vänja sig vid det nya.

Någonstans tycker man att det är så skönt om saker kunde få vara som de brukade. Om stolarna stod kvar där man ställde dem i går, om vinden inte tog stora grenar av äppelträd.

Om det inte var så myckeet jobb kvar att göra. Om bara solen ville skina jämt och vi kunde hoppa över December. Men det går inte för då skulle jag aldrig kunna fira födelsedag.

Tomten kommer, snöflingorna kommer i större eller mindre mängd. Varje år. Just nu hoppas jag kunna gå ut i en tunn vindtygsjacka i morgon, att regnrocken kan vara kvar i bakluckan på bilen och att några åkrar ännu inte är plöjda utan har stubben och gulfärgen kvar. Just nu skiner solen in på mina tår.

Miss Loppis motionerar mera

Den här veckan väntar jag på MI kurskatalogen för att kunna anmäla mig till någon eller några kvällskurser. Jag motionerar med tidningen Mission och försöker vandra eller promenera. Man kan även försöka bli Miss Mission genom att ge gratistidningen Salamu till någon. Det är gratis, kostar inget för varken givare eller mottagare och i den kan man då läsa på svenska om vad lutherska missionärer tänker om sitt arbete och sina projekt i Afrika. Man kan också gå med i en s.k stödring. Mitt förslag är börja med att läsa en blogg.

Jag är inte så förtjust i uttrycket "att brinna" för något i betydelsen att vara mycket intresserad av något. Jag vet inte varför, men om någon vill göra snabbprofil på mig så skulle jag säga att "jag brinner" eller vill mycket gärna att svenskan i Finland håller kvar positionerna, jag tror till och med att vi som kan prata svenska i Finland skulle kunna bli fler. Därför skriver jag här i bloggen flera sidor på svenska och delar gärna med mig länkar om språkkurser i svenska till nyanlända från andra länder. Man kan till exempel välja en kvällskurs i svenska i Medborgarinstitutet även om man har ett arbete dagtid. En kväll i veckan, några timmar är inte så mycket. Istället för att sitta och zappa mellan reklaminslagen på TV. Man kan få ny vänner bland kursdeltagarna också om man har riktigt bra tur.

Ok, jag medger: Med bil på hala isvägar till kursställe kan ha ha sina sidor och orken börjar tryta. Men åtminstone fram till början av November brukar vi ha isfria vägar och i September och Oktober vackra höstfärger i träden när man susar fram i bilen.

Jag "brinner" inte för ordet "hen", men tycker det är skoj med lärare i Medborgarinstitutet här i kommunen eller i Arbis, i grannstaden Nykarleby,Vuxeninstitutet i kommungrannen Korsholm som kan lära ut ännu fler språk än svenska, finska eller engelska. Utmaningarna och "tuggmotståndet" för mig är till exempel spanska eller franska. Tyska och italienska kurser finns det också, för den som är villig att köra några kilometer och betala bensinkostnader.

Evas äpple del 2: Om fester inom olika religioner

Festkalendern   Festkalendern för augusti  Tideräkning inom olika religioner. Visste du att kristna följer den gregorianska solkalendern? Med något undantag då månkalendern används.

Jag har läst en bra arikel i HBL om detta. Om att när skolan börjat så kan det vara bra att känna till lite om andra religioner och vad för högtider som firas under skolåret av muslimer eller judar. Detta alltså även om du själv hör till någon av de kristna samfunden, oavsett om du är lutheran eller frikyrklig. I Finland finns inte många katoliker och de grekisk-ortodoxa kyrkorna är också ganska få, men det finns en i Vasa nära de gamla kasernerna.

En musikförening i kasernerna är Gruppen Studio 13 (Kaponglogo-yede) Det är en förening som trummar djembetrummor med en lärare från Ghana. Han pratar bra engelska och uppträder på många andra platser än i Vasa. Jag tyckte det var mycket roligt att pröva på en trumkurs förra söndagen i Nykarleby. Läs mer om Studio 13 och hur man kan bli volontär och komma med i en grupp som trummar djembetrummor eller dansar.

Munsala Hembygdsmuseum

Under Nykarlebyveckan var detta museum öppet för besökare några timmar. Det var en positiv överraskning. En mängd snyggt utställda föremål i olika materia som visar Munsala och Vexala som kustbyar, vilka saker folk kunde ha i sina hem här i trakten. Detta ställe är också väl värt ett besök och med hjälp ev en telefon nummer på en skylt vid dörren kan man få en guide och någon som öppnar museidörren även på andra tider än under Nykarlebyveckan. Invid stugan finns också en minnessten med en metallplatta för de som Munsalabor som verkat i utlandet. Till exempel som Anna Kempe.

Evas äpple: Gud är i oss alla

"Gud är i oss alla" = En mening som jag hörde i Vöråkyrkan på söndag. Bra sagt!

"Miss Loppis" / Missionsloppis i Nykarleby har öppet som vanligt 8vardagar 16.00-18.00 hela Nykarlebyveckan utom under Juthbackamarknaden så de har butiken vid Österbottens tidning redaktionen på bankgatan stäng och istället har plats 296 på markanden vid Juthbacka herrgård invid Nykarlebyälven. De har även insamlingslådor på innergården för de som vill ge böcker, kläder, skor eller mattor (ej möbler!) till butiken på andra tider än när butiken är öppen.

Igår var det en på torget en djembe-kurs utan deltagaravgift med en lärare från Vasa. Gratis på tisdag under Nykarlebyveckanär även Munsala hembygdsgård som har öppna dörrar ett par timmar, från och med från 17.00.

Blåbären bra just nu

Blåbärsplockarna hittar ett och annat berättar de. Några av dator / program problemen löstes också. Stort tack till alla inblandade!

Lingonen brukar komma först i September. Det kan man förbereda just nu. Börja leta fram lite mer höstkläder och lingonplockaren.

Om det finns någon som vill förmedla eller själv beställa tidningen Salamu /Selamta som är gratis information om de lutherska missionärernas arbete i Kenya och Etiopien så kan man beställa tidningen åt sig själv eller till någon man tycker kan behöva något att läsa på svenska. Även tidningen Mission som utges av Finska missionssällskapet är gratis har även den en pappersversion på svenska. Jag tycker många av de projekt de berättar om är sakliga och bra. Det är praktiskt arbete med all kunskap om till exempel teknik idag som missionärerna använder. Inte samma situation som för hundra år sedan då Anna Kempe var verksam i Indien. Jag tror överlag vi kan behöva vidga våra vyer och bli bättre på Afrikas ekonomi och geografi så som läget är idag, 2018. Många gånger är vi kanke lite för inriktade på 1) den egna byn 2) kommundelen 3) kommunen 4) svenska delar och landskap i Finland eller 5) Europa.

Som förälder är det kanske svårt att låta unga vuxna resa på sin första utlandsvistelse och tro att de ska klara sig. Jag skulle antagligen vara den värsta "hönsmamman" av alla, för jag har svårt med att en av ungdomarna i en familj som jag försökt stöda som Röda Kors volontär har fått en studieplats i Åbo! Men jag tror hon har en 2 år äldre väninnna på plats redan och jag hoppas det blir en bra erfarenhet för henne på alla sätt och vis, även om studierna tar några år. Jag hoppas hon lyckas förbättra sina kunskaper i finska och svenska bland annat. Sedan kan hon arbeta som sjukvårdare. Vi behöver i detta land många ungdomar som denna tuffa tjej som kom som flykting / invandrare hit för ca 10 år sedan.

Semester eller tuff arbetsvecka

För en del personer det första, för andra har den tuffa arbetsveckan inletts. Jag har stött på tekniska problem i ett dataprogram som verkar föråldrat, det kostar att köpa ett nytt och jag vet inte säkert om det ändå kommer att fungera. Vi är alla trötta och ingen vill starta skolan, vi önskar sommarlovet skulle fortsätta men skolstarten närmar sig. I år är det den nionde augusti som är startdatum. Det är om några få dagar. Mindre än en vecka, men vi har åska i luften och det är varmt.

Jag måste medge att jag inte nu mår så vidare bra i värmen. Jag tänkte den skulle inte påverka mig, men jag känner att jag behöver någon form av mild smärtstillare från apoteket. (Panadol). Jag försöker förklara detta för familjen, men de verkar inte kunna sätta sig in i detta. Jag måste vänta några timmar tills apoteket öppnar och just nu är det inte roligt alls. På något sätt kommer även denna vecka att avslutas med en fredag, lördag , söndag. Som alla veckor.

Jag fortsätter skriva här som förut. Jag gorde mitt yttersta igår för att få det att bli en bra dag. En rolig dag, för vädret var vackert. Men folk kände sig ändå inte nöjda med mina prestationer. Jag försöker komma vidare på något sätt. Försöker framhålla att vi måste försöka ta det steg för steg och vila emellan. Att Rom inte byggdes på en dag. Men jag får förklara samma sak om och om igen och budskapet verkar inte gå fram.

Så klart kommer nästa veckoslut, men kanske inte med trevliga semesterminnen som vi önskade. Men omsider, såsmåningom hoppas jag vi glömmer även de mindre trevliga replikerna i dialogerna.

Jag undrar om någon annan har det lika bökigt och jobbigt just nu? Det är bra att minnas, men inte allt.

Jag försöker få ännu en stunds vila, det ser ut att bli en solig vacker dag idag. Det är ännu sommarlov.