En ny vit måndag #whitemonday på Instagram, bara en vecka till nu så vänder vi mot ljusare tider. Senaste vecka var lite jobbig, vi hade just inga solglimtar alls. Inte ens på Luciadagen. Men om fyra veckor i mitten på januari, då börjar vi väl märka att vi är på väg mot våren. Så som den nu är, här i landet. Lite snö i nacken kan vi få, men dagarna blir längre.

Berits Bär & Trädgård

White monday

#whitemonday om ni använder Instagram. Står för hållbar utveckling. Här just nu betyder det också snöväder med temperatur omkring noll grader. Svårt väglag, men det kan sluta snöa innan julafton ännu.

Att se fram emot denna vecka är i varje fall Luciafirandet på fredag.

Sedan är det bara en vecka kvar till 22 December och då borde vintern vara över. Åtminstone den tid då nätterna blir längre.

Här planerar vi som bäst säkra tomtefärder. Jag röstar på tågresor och kollektivtrafik. Om det skulle bli för mycket snömodd på vägen där runt 23 December. Min dröm om en grön jul har tillfälligt gått i kras här. Utomhus. Men inomhus har jag rödlök, vanlig lök och vattnar en ekplanta, potatisar (!), paprikor och äppelträdsplantor med två hjärtblad. Avocado, lime- och mandarinplantor växer sakta den här årstiden då sol ljuset inte faller direkt in genom fönstren. Men de överlever.

Idag om jag hinner också julpost. PER POST.

Vi går mot ljusare tider

Men det är ännu två veckor kvar till 22 December. Jag brukar försöka hålla humöret uppe genom att inte tänka på mörker, prata om mörker. Inte kyla och mörker i varje fall utan ett varmt mörker, där man kan slappna av och sova. Min lägenhet värms med bergvärme. Efter många år i en stuga med vedeldning, blir känslan som i "Södern": Mörkt & varmt. Ändå kan det vara svårt att sova så långa nätter. Tankarna om framtiden kan tränga sig på nånstans där klockan 4 på natten. Så många saker som man ska lösa, klara av, hinna göra. Ekonomiska saker. När man istället för att sova inte kan hålla sig till att räkna får, utan man börjar räkna euro flera månader framöver, plus och minus.

Jag brukar försöka tänka på något litet sommarstugeprojekt. Ofta bara ett som jag drömmer om. Alla saker man kan komma på i nattens timmar går inte att förverkliga. Knappast kommer jag att kunna köpa en muskelbåt och bo i Monaco. Men ändå kan det roa mig att fundera på ett litet garagebygge med en ateljé. Bara hur den skulle vara planerad: I vilket väderstreck, var skulle jag bygga den? Jag älskar att se på Instagram de där som postar bilder om "cottages", "cabins" eller "tinyhouses". Ibland också småhus, friggebodar på hjul. Husbilar, jo, många väljer den livsstilen. Men de ska ha bränsle och det blir säkert inte alls billigt att bo året om i en husbil. Jag gillar mer tanken på en liten stuga på hjul. Den är parkerad någonstans största delen av året, men kan flyttas kan en eller två gånger per år till en ny plats.

Senaste natt var en av de svåraste i år, med många vardagsproblem att lösa. Men med metoden ta bara en sak om dagen. Låt bli att skriva långa "Att göra" listor. Planera i stort vad som ska kanske kunna göras fem månader framöver. Varje dag när jag lyckats genomföra en sak som jag varit rädd för. Att vara så trött att jag bara gör misstag, snubblar, skriver fel. Det är jobbigt. Verkligen. Men därför försöker jag öva mig i att slappna av en stund efter att jag genomfört en sak på dagen som oroade mig föregående natt. Sitta en stund och försöka glädjas åt att jag lyckades istället. Tänka att i morgon kan jag igen prestera en till sak. En månad har faktiskt 30 eller 31 dagar. Man kan få in många sådana små "nu gratulerar jag mig själv" stunder.

Varje månad är jag som alla andra kvinnor på jorden minst koncentrerad och prestationsförmögen under menstruationen. Den syns inte utåt och det kan vara mycket svårt att förklara känslan för män och inte minst för datamaskiner som programmerats till att jag borde kunna utföra vissa åtaganden på vissa datum.

Se det positiva? Jo att även den veckan när vi i yngre år konstaterar att vi inte väntar barn när blödningen kommer. Även den veckan går förbi, för många uteblir blödningen ändå någongång i livet och det blir dags att skaffa graviditetstest från Apoteket. När jag nu fyller 53, tänker jag inte så mycket på graviditetstester längre. Men visst kan jag tycka det är super roligt om någon kusin eller ung kvinna som jag känner visar upp sin baby eller sin stora mage. Jag vill hjälpa till. Bli reservmormor. Kanske jag kan inte med pengar alltid stöda, men med små gåvor eller presenter. Jag behöver inte vara utan kontakter med barn fastän jag själv inte blev mamma, utan "bara" en moster.

Garlic! Garlic! Garlic!

Mycket ska man höra innan öronen trillar, brukade min morfar säga. Ibland kan man av känsliga nordbor få höra kommentarer om man till exempel kvällen före ätit soppa med vitlök. Hela medelhavsköket med oliver, vitlök, fetaost och turkisk yoghurt har kanske inte nått alla matgäster ännu. Någon kanske reagerar på fisk snabbt, andra vill helst vara ifred med sina köttbullar, sin kaffe och kanelbullediet.

Hur vi än har det med vad vi föredrar på tallriken är det skäl att akta sig lite för socker. Frukter och bär innehåller redan i sig mycket söta smaker, det är inte nödvändigt att tillsätta en kilo socker till en liter äppelsaft för att göra gelé. Om man vill undvika diabetes är det kanske klokt att ta bara pyttelite gelé på tallriken även om den skulle vara hur vacker som helst.

Idag blir det köra bil sakta också, som en övning, vi har ett tunt istäcke över asfalt ännu nu på förmiddagen, men vädret här på västkusten är ombytligt som aprilväder, också i november.

Viktigt på väg mot jul tycker jag är att vi försöker hjälpas åt, om möjligt inte skuffas, bråka, gräla, kanske kan man tiga om några sanningar i damsällskap. Men ni vet hur det är: Av barn får man ofta höra rakt på sak vad de tänker.

En sak jag lärt genom åren är att man inte alltid ska döma folk efter hur de är klädda. Det finns ett yrke som heter skådespelare. De bara älskar det där med att klä ut sig. Ibland gör de det också fast de inte är på stadsteaterns scen. Bara för att kolla in lite, antar jag, hur folk reagerar...Inom hälsovården gillar jag om inte alla i personalen är sjukhusclowner, men människor som kan ha bättre och sämre dagar är vi, även läkare kanske behöver vara hemma någon dag och vila...Influensa är inte skoj och jag har denna vecka också noterat lite mer än förut att bloggare, som anses ha inflytande på folk, har börjat kalla sig Influencer.

Varje dag: Nyord på alla de europeiska språken.

I tvåspråkiga Finland kan det kännas märkligt med svenskar (forskare)som satsar väldigt mycket tid på att kolla just svenskans omvandling. Här i Finland gäller det ofta bara att försöka bli förstådd!

Regn hos oss

Vi har hunnit in i Oktober och idag regnar det. Men lite smått vågar jag ändå tänka på sommarmånaderna och fler små renoveringsjobb. Jag har material (tapeter) för en sommarstuga men hann inte få upp dem i somras, så trots att höstregnen är här, försöker jag tänka lite framåt.

Men häremellan kommer jul och påsk så ett och annat stoppar jag i väskor och lådor för det också.

Gummistövlar och regnrock idag. Men funderar nu att kvällen blir mest inomhus. Cosy up alltså, med mat och handarbeten och myslampor.

Juli 2019

Roliga saker har hänt sedan senaste inlägg, några saker att lösa kvarstår.

 (Hur betala bilverkstäder för jobb?)

Men sommarupplevelserna i Juni har på det hela taget varit "bara uppåt och hemåt": Midsommarstång, träff med kusiner och ett fantastiskt bröllop, upptäckten av "vår baby(n)" endast 2 månader gammal, som låg och sov i en vagn där mitt i solskenet. Tre flickor sade att babyn är deras så hur bra kan en lilling ha det? Tre mammor och en moster på en gång som vill sätta igång med att virka babytossor och samla barnkläder och slantar för dopgåvan.