En upp och nedvänd vit kanot med bara lite is kvar, och ett par små keramiksaker som jag lagade i en kurs för några år sedan. Jag ville lära mig mer om keramikglasyrer och just i den kursen var det alltså mera färgen jag tog fasta på, formen fick bli lite hur som helst. Jag var ute efter att börja på nytt med keramik efter ett ganska långt uppehåll. Tidigare hade vi mest glaserat rödlera med genomskinlig glasyr, men nu ville jag få till det med färgerna. Under en semester på Korfu hade jag fastnat vid ett souvernirbord med små små krukor glaserade i gult, och blått med påmålade små hus och stugor. Jag köpte med en hem och det är det sommarminnet som på sätt och vis är bakom de här små färgglasyr på vit stengodslera sakerna. Idag, många år senare så är det inte ännu sol, så skulle jag försöka fota igen ngt liknande blir färgerna mera disigt ljusblå tror jag. Det är solskenet som får färgerna att bli så där extra glada och sprakande. Jag hoppas mars månad ska ge oss solchanser så jag kan fotografera de arbeten i keramik jag ännu hinner i vårens kurs. Just nu försöker jag också få tillbaka kraften och koncentrationen vid drejskivan, så att formerna ska bli mer, runda, raka, på något sätt mer ditåt jag tänker mig föremålet, inte enbart leka, rädda vad som räddas kan. Utan mer så att jag får till en rund, men samtidigt stabil form, som jag kan upprepa. Det är sådant som kommer bara genom att öva tror jag.
